Det lackar mot jul!

I helgen är det första advent, och efter det brukar veckorna gå fort!

Jag ÄLSKAR julen, kanske mest tiden före egentligen, med alla adventsljusstakar, ljusslingor, tända ljus, glögg, julmusik och nån slags inneboende förväntan inför jul. Julafton brukar vara rätt stressfri, vi äter god mat, umgås, spelar spel, fikar, dricker glögg, äter mer mat, fikar lite till, proppar i oss choklad och bara är. Inget åkande mellan olika firanden eller så, utan vi är allt som oftast hemma hos oss, med nära och kära som kommer hit. Det gör absolut ingenting om vi inte blir många, det är inte det som är grejen. NÄr jag var liten åkte vi alltid runt till släktingar, alla turades om att "ha julen", olika för olika år, viss mat hos en del, annan hos andra, alltid många människor. Visst var det roligt att alltid träffa kusinerna och umgås, men ändå så kände jag sedan jag fick barn att jag ville att vi skulle ha egna traditioner. Då var det slut på flackandet, på julafton var vi hemma. Barnen kan leka med sina julklappar, packa upp dem, somna om de är trötta.

Jag har varit riktigt energisk den senaste veckan, har städat undan, fixat och plockat och donat så att det ska vara julmys till helgen. Har hängt upp en del ljusslingor redan nu, vi är inte så mycket för allt för mycket julpynt längre, hellre massor av ljus och ljusstakar. Barnen julpyntar alltid i deras rum, och där kan de dra på så mycket de vill med tingeltangel. Några traditionsfyllda pynttomtar åker förståss alltid fram, några änglar och så julgran såklart. Men julgardiner och tingeltangel har vi slutat med (läs jag.. *s*). Det var glöggpremiär i helgen, åh så gott!

De flesta julklapparna är planerade, ska beställa lite spel och film och saker på nätet, och sedan ska det övriga inhandlas i början av december. I år SKA de vara klara i tid (som jag säger varje år..).