Nu är jag irriterad på mig själv!
Skulle luncha med en f.d. arbetskompis idag, och vi skulle gå på en restaurang som ligger inne i ett köpcenter, man måste alltså gå genom hela köpcentret, och sedan är det trångt och ofta väldigt mycket folk där på luncherna.
Trodde det skulle gå bra, men redan imorse så vaknade jag med tanken att jag kommer nog inte att fixa det. Just det där med att äta på restaurang, känna mig instängd, svårt att snabbt ta till reträtt, mycket folk och äta mat på samma gång är nog min svagaste punkt. Inte så som i social fobi, utan det är rent och skär agorafobi som spökar. Panikkänsla för att jag inte kommer ut fort nog om jag vill, mat att svälja ner, som kanske fastnar i halsen, som gör mig illamående, som inte smakar ett endast dugg, hög puls, torr mun, oro i hela kroppen, flyktkänsla hela tiden. Då är det svårt att njuta av maten.
Hur som helst, jag hade en hel del annat jag skulle hinna med, och ju mer tiden led desto mer övertygade jag mig om att jag nog inte skulle hinna gå på restaurang idag, "eftersom jag hade en massa ärenden jag skulle hinna med". Till slut hade jag övertygat mig själv om att jag inte skulle hinna, och ringde och avbokade lunchen. Sköt upp den till en annan dag.
Redan när jag hade lagt på luren sa magkänslan åt hjärnan att skämmas.. Det hade inget med tidsbrist att göra.. tiden kan man disponera om, en del hade jag hunnit göra senare och annat hade kunnat vänta till imorgon. Jag var helt enkelt rädd att utsätta mig för situationen!
Och jag blir sååå arg! Och kanske är det här med att äta på ställen där man inte sitter vid dörren min svaga punkt just för att jag inte utsätter mig för det särskilt ofta. Sommartid är det annorlunda, men iofs inte samma sak. Att sitta på en gatuservering är aldrig något problem.
Nu har jag bestämt mig för att öva på det här regelbundet! Ju längre det går mellan tillfällena desto jobbigare blir det, gör jag det ofta blir det en vana och inget jag drar mig för. Alltså.. imorgon har jag bestämt mig för att åka och fika med barnen. Och det SKA bli av! Återkommer med rapport!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Det är ju precis så man ska göra när ångesten har fått bestämma. Lycka till i morgon!
Förstår precis hur du känner. Been there done that.
Bra kämpat!!
Åhhhh....vad jag känner igen mig! Det är precis samma jädrans skitfobi som jag har och som retar mig till vansinne ibland!
Skicka en kommentar