Helg fylld av kärlek!

Kärlek gör mycket till för välmåendet.

Närhet, fysisk närhet.

Att dela tankar, händelser, känslor.

Olika slags kärlek.

Kärlek till sina barn. Villkorslös, gränslös, oändlig kärlek. Att få höra av sin mycket pubertala tonåring att man är bäst i världen, att få en lång varm kram, att få höra "jag älskar dig mamma" är det vackraste som finns!

Kärleken till sin partner. Relationer kräver att man jobbar på dem, inte tar dem för givna. Det går upp och det går ner. Och när det går upp är det underbart! Fysisk närhet är ibland trolleri att få till med tonårsbarn. De lägger sig ju senare än vad vi gör för sjutton. Mornar är däremot garanterat barnfria, de sover till minst tio på helgerna, så det gäller att ta tillvara på tiden. I helgen har tiden verkligen tagits tillvara.

Kärleken till sina vänner. Det gäller att komma ihåg att vårda sina vänskapsrelationer. Vissa består, andra kommer och går. Guldkorn som finns med hela ens resa, som vet det mesta om en själv och ens olika livsfaser, som finns där i vått och torrt, såna man kan ringa efter två månaders tystnad och allt tar vid där det var. Såna ska man vara rädda om, de växer inte på träd!

Kärleken till sig själv. Så svår, och ändå så grundläggande. Att kunna älska sig själv fullt ut, med sina fel och brister, utan krav på sig själv. Det borde vara så enkelt. En fördel med att åren går, man lär känna sig själv mer och mer och med självkännedom kommer också kärlek och förlåtelse. Acceptans.