På banan igen

Känner mig defintivit på rätt spår igen! Behövde kanske bara några dagar av självömkan, deppighet, uppgivenhet och att totalt grotta ner mig.

Huvudet är över ytan igen och på uppåtgående. Jag har tagit kontroll över de negativa tankegångarna om att jag inte är värd något för att jag står utanför arbetsmarknaden just nu. Jag kan lika mycket som för en månad sedan, och jag kommer inte att sitta hemma och stirra i väggen resten av mitt liv. Istället njuter jag av tiden som ledig, det är en härlig årstid just nu och bättre blir det! Har gjort upp en plan för hösten om det är så att det inte har löst sig till dess, och jag är återigen inne på tankegångarna att det här faktiskt puttar mig vidare från trygghet till att växa och att göra något ännu bättre.

Livet blir vad man gör det till! En klyscha som faktiskt stämmer, även om det såklart kommer en massa hinder på vägen, men man kan ju välja att se allt nattsvart eller att försöka vända saker till något positivt. Motgångar stöter alla på, och de är nog oundvikliga på livets resa.