Annat perspektiv

Jag har absolut antagit ett annat perspektiv på min syn på rädsla. Har länge varit oerhört trött på att leva livet begränsat av rädsla. Ofta orkar man ju inte gå och fundera på det utan stänger av och bara lever.. i rädsla.

Ju mer man bearbetar det och ifrågasätter rädslan, ju tydligare blir den och ju svårare är det att ignorera den. Och ju tröttsammare är det att leva med rädsla.

Har pga flera omställningar definitivt fått, ofrivilligt, utsättas för förändringar. Både positiva och negativa, men också fått tid att reflektera över vart i livet jag står, just här och nu.

Ägnar min ofrivilliga tid hemma åt att skrämma bort en hel del av mina rädslor. Agorafobin har verkligen fått ge vika. Jag åker och handlar mat i livsmedelsaffärer flera gånger i veckan, storhandlar till och med. Det har varit min akilleshäl, eftersom jag alltid fixat det mesta i tillvaron (om än mer eller mindre lätt, men utan att ge vika för agorafobin i allafall) förutom just att handla mat.

Och när de jobbiga känslorna kommit, särskilt i kön, har jag välkomnat dem och tänkt "vad bra, nu får jag öva extra mycket", och det sköna i det hela är att det då ger med sig. Istället för att motarbeta så låter jag det komma. Precis så som jag gjort för att bli av med panikångesten.. men inte fixat att göra för att bli av med agorafobin.

Fantasiskt vad nya infallsvinklar i livet kan göra med ens tankar och vad man ger sig på!